Minns denna träningen som om de vore igår, jag var så nervös, du hade vilat två dagar innan då jag varit sjuk. Visste det skulle vara massa folk där, och allt jag ville var att visa upp dig. Visa hur fin du var, och allt du kunde!
Jag lyckades, du var så underbart bra jag sävade på moln efteråt. Fick så mycket kommentarer om vilket bra jobb jag gjort med henne. Jag skulle vilja ha tbk denna dagen, de momentet att vara så nöjd och lycklig efter en träning. Att få träna öht. Att få träffa dig, klappa dig, pussa. Ja bara att de dig vore underbart. Varje dag så saknar jag dig, och undrar varför just jag var tvungen att förlora mitt hjärta. Kommer aldrig ha en sådan relation med en annan häst. De var du och jag mot världen. Och i mina drömmar är det fortfarande så..