varje dag tittar jag igenom mina bilder på dig, du var så vacker. du var vackrast. Du hade en sådan utstrålning som alla la märke till, du hade pigga och friska ögon. Det gick inte en enda dag då jag inte förstod hur stolt jag va som fick ha och göra med en häst som dig. Det kommer bli svårslaget att hitta en häst som dig, en häst med din personlighet och en häst som jag kan känna den tillgivenheten till och den kärleken. hade gått genom eld och vatten för dig.. nu går det inte en dag utan att jag saknar dig, utan att jag ångrar att jag inte njöt mer, jag vill pussa din mule, en gång till. bara en. jag vill krama dig och borra in mig i din hals, jag vill klia dig med gummiskrapan. Jag vill bara se dig, bara få känna din närvaro. Trodde inte det var möjligt att sakna ett djur på det viset som jag saknar dig. folk säger att det blir bättre med tiden, men blir det verkligen det ? det har snart gått 8 månader och det är fortfarande lika tungt att åka till stallet och veta att du inte är där...